jennifermolin!

kommer gå under jorden..

Jag är precis som alla andra, en "jag börjar på måndag"-människa, så nu står jag här IGEN.

Det blir lixom uttjatat och jag har sagt det så många gånger att jag det senaste inte ens trott på det själv, skillnaden den här gången är att nu ger jag mig verkligen fan på det hela. Om tio veckor fyller jag år och jag har lovat mig själv hälsa och välmående, jag struntar i allt annat. Det handlar om att bli av med ett beroende som tynger min vardag, jag har inte ens klarat av dag 1 och det enda jag vill är att klockan skall närma sig nio så att jag kan gå och lägga mig, livslusten är som bortblåst.

 

 

Jag vet att första tiden alltid är värst och jag brukar alltid vara tvungen att avbryta för att bet blir för psykiskt påfrestande och för att jag inte kan fokusera på någonting annat men nu är det allt eller inget. Jag kommer säkerligen drunkna i mina egna tårar de första veckorna men jag hoppas och tror att det skall vara värt det i slutändan. Min deppighet lär lysa igenom här på bloggen men jag ber er att ha tålamod med lilla mig, för jag måste verkligen göra detta nu.

 

Nu väntar de tio värsta veckorna i mitt liv..

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas