jennifermolin!

jag vet att vikten bara är en siffra, men..

 

hej, det är fröken flodhäst som skriver. Ja det är precis vad jag känner mig som, en flodhäst.

 

Nu vet jag att vissa av er sitter och tänker "fan vad hon hetsar kring vikt" eller "orka vara så ytligt", till er - DETTA ÄR MIN BLOGG. Jag har själv skapat detta lilla place i den stora vida internet-världen och det betyder att jag bestämmer här. Jag väljer vad som skall skrivas och inte skrivas på min blogg och ni har ett fritt val att läsa det jag skriver eller ej, svårare än så är det inte. 

 

Imorse när jag vägde mig hade jag passerat det där fruktade 60kilos-sträcket, för er som inte vet det har jag en mental spärr vid 60 kg. Det är säkert ett år sedan jag vägde så här mycket sist och jag mår dåligt över det. Jag stirrar mig inte blind på siffror, hade jag vetat om att min viktuppgång var muskelmassa så hade jag inte brytt mig för fem öre men i dagsläget ser jag på min kropp (och i mitt skafferi) att dessa kilon är något helt annat. Chips, choklad och kakor bygger inte muskler, så är det bara. Så när jag satt här hemma under eftermiddagen och lyssnade på en mysig podd och åt macarons insåg jag att det var precis det där som gör att all effort jag lägger ner på träningen är förjäves.

Motvilligt (men bestämt) åkte träningskläderna på och jag for omotiverad till gymmet. 19:00 stog jag redo på bandet för ett cardiopass. Ännu en gång inser jag hur farlig soffan är för när jag låg där var det extremt svårt att ta sig till gymmet, men väl på NW fick jag kört intervllpasset från helvetet. Att ta sig till gymmet är den stora ansträngningen, sedan kommer träningen oftast av sig själv.

3 km löpning och sedan 45 minuter intervallträning. Jag la upp det med fokus på hög puls samt aktiv återhämtning (1 minut max, 2 minuter PW). När jag maxade pressade jag pulsen mot 200 slag/minut för att sedan låta den sjunka till ca 155 innan jag pressade upp den igen. Grym och effektiv träning, jag tror inte det är så många som förstår hur bra pulsträning är.

 

På tal om just pulsträning och maxpuls ser ni här att det är fruktansvärt individuellt. Hade jag följt någon av de vanliga "standardberäkningarna" dvs, 220 - ålder eller 206-(0.7*ålder) skall min maxpuls ligga mellan 190 och 198. Dessutom är maxpulsen inget du når under ett vanligt träningspass utan du måste anstränga dig på en helt annan nivå för att nå dit. Att jag kan intervallträna på 200 innebär med andra ord att jag ligger utanför standardramen och måste anpassa min träning efter mina egna förutsättningar. Många missar detta och tror att dem anstränger sig mer/mindre än vad dem faktiskt gör just för att man inte individanpassar sin träning.

 

Jag gjorde mig iordning för kvällen på gymmet så nu skall jag bara krypa ner i min underbara säng, sov gott på er!  

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas